Sockerberoende är bara ett
av många utlopp för sjukdomen addiction
Den senaste definitionen av sjukdomen addiction - enligt experter i USA -
är beroende.
Beroende är:
- en fysisk sjukdom i hjärnan
- en fysisk sjukdom, med fysiska, psykiska, sociala och andliga konsekvenser
- en primär sjukdom (ej orsakad av något)
- en kronisk sjukdom (man har den resten av livet)
- en återkommande sjukdom, dvs den "går i skov"
- en progredierande sjukdom (blir bara värre om man inte gör något åt den)
- en dödlig sjukdom om den ej behandlas
Se fliken ”Länkar” för mer kunskap om addiction.
Är du sockerkänslig och/eller sockerberoende
Forskare har under många år talat om socker som ett gift för kroppen. Andra hävdar att det inte är så farligt. Kan båda ha rätt? Ja, absolut! Det beror på vad – och vem! – de tittar på.
För vissa människor är socker mycket farligt och för andra inte fullt så farligt. Stora mängder är inte nyttigt för någon, men många kan nyttja sötsaker måttligt utan negativa konsekvenser.
Detta är viktigt att inse. På samma sätt är det ju med alkohol: stora mängder är inte bra för någon, men många kan dricka måttligt och med övervägande positiva effekter. Andra måste avstå helt för att inte duka under.
Olika påverkan på olika människor
Vi har nämligen lika unik kroppskemi som vi har unika fingeravtryck. Den enes föda är den andres gift, sade en stor tänkare för länge sedan. Det vi äter påverkar hela vårt mående, men på olika sätt för olika människor.
Somliga blir "höga" av kaffe. Somliga kan inte äta mer än två rutor choklad utan att må illa, andra klarar helt enkelt inte att sluta när de väl börjat. Detta har ingenting med karaktär att göra.
Däremot kan vi påverka hur våra gener uttrycker sig en hel del genom den livsstil vi väljer. Grundförutsättningarna i form av den egna, ärvda biokemin spelar dock den största rollen. Flera forskare hävdar att vi kan påverka 70% av genernas sätt att uttrycka sig.
Några parallella exempel:
Om du är född med en känslighet för hjärt-kärl-sjukdomar, så kan du genom din livsstil utlösa dessa sjukdomar i sin värsta form. Men om du vet om riskerna och lever sunt, t ex genom att minska stress och rökning, kan du minimera riskerna att ta skada i kärl och hjärta. Ett annat exempel är åldersdiabetes, diabetes typ II, som är en välfärdssjukdom utlöst av felaktiga kostvanor. Om du vet att du har sjukdomen i släkten, kan du skaffa dig kunskap om hur du bör leva för att undvika att utlösa sjukdomen, eller att leva ett bra liv fast du har den.
På samma sätt är det med sockerkänslighet. Idag vet vi att vissa av oss får en oönskad reaktion i kroppen vid intag av socker i alla former. Det raffinerade sockret går snabbt ut i blodet och utlöser en motreaktion i form av för hög insulinnivå. Reaktionen är snabb och stark och orsakar svängningar i balansen av kroppens signalsubstanser. Det är som att hälla jetbränsle i en traktor: den mår inte bra.
Vad är då socker?
Jo, förutom strösocker och sockerbitar så är det t ex honung, fruktsocker, mjölksocker, farin och råsocker. Även andra raffinerade produkter som vitt vetemjöl, vitt ris etc omvandlas av kroppen till socker och ger samma effekt. Det handlar om ämnen som ger ett snabbt ökat blodsocker (se fliken "Biokemisk bakgrund").
Självdiagnostest UNCOPE © *
Testa dig själv genom att svara på dessa s k Screeningfrågor för sockermissbruk och sockerberoende. OBS! Tänk på att "sötsaker" kan ersättas med bröd, mackor, kaffebröd, pasta, flingor och dylikt.
- Har du, under senaste året, någonsin ätit mer "sötsaker" än du tänkt dig och/eller fortsatt använda "sötsaker" när du inte tänkt dig det?
- Har du, under senaste året. försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket "sötsaker"?
- Har du, under senaste året, känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med "sötsaker"?
- Har någon, under senaste året, t ex familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter "sötsaker"?
- Har du, under senaste året, någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa "sötsaker"?
- Har du, under senaste året, någonsin använt "sötsaker" för att lindra känslomässigt obehag, såsom nedstämdhet, ilska eller tristess?
*U N C O P E
U= Unplanned use
Har du under det senaste året någonsin druckit mer alkohol eller använt mer droger än du tänkt dig?
N= Neglect
Har du någonsin försummat några av dina plikter på grund av alkohol eller drogbruk?
C= Cut Down
Har du under senaste året känt att du vill eller behöver skära ner på ditt drickande eller drogbruk?
O= Objections
Har någon, exempelvis familj, vänner, arbetskamrater, klagat på ditt drickande eller drogbruk?
P= Preoccupation
Har du någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få dricka eller använda droger igen?
E= Emotional discomfort
Har du någonsin använt alkohol eller droger för att lindra känslomässigt obehag, såsom nedstämdhet, ilska eller tristess?
Med två eller flera positiva svar är sensitiviteten* för beroende i en klinisk population för alkohol, kokain och marijuana 93, 94 respektive 82%. Specificiteten** är 97, 99 respektive 97%.
Sensitivitet* = Den säkerhet med vilket ett instrument utpekar det som det ska utpeka, dvs om ett test utpekar 90 av 100 alkoholister är sensitiviteten 90 procent
Specificitet** = Den säkerhet med vilket ett instrument inte utpekar det som det inte ska utpeka, dvs om ett test identifierar 10 av 100 icke-alkoholister som alkoholister är specificiteten 90 procent. De övriga 10 procenten utgör så kallade ”falska positiva”.
Källor: Brown, R.L., Leonard., T., Saunders, L.A., & Papasouliotis, O. (1997).
A two-item screening test for alcohol and other drug problems. Journal of Family Practice, 44, (2), 151-160
Hoffmann, N.G. & Harrisson, P.A. (1995). SUDDS-IV; Substance Use Disorders Diagnostic Schedule . St. Paul, MN: New Standards, Inc.
Hoffmann, N.G. (1995). TAAD: Triage Assessment for Addictive Disorders . St. Paul, MN: New Standards, Inc.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar